fredag 28 november 2008

Mustaschens återkomst ledde till ofrivillig isolering

Jag har nyligen fyllt år och ska i helgen ha en liten gathering. Ibland när det vankas högtidliga sammankomster brukar jag damma av den gamla kära ansiktsbehåringen- mustaschen. Nu var det ganska länge sen den satt där och prydde min överläpp, men framför spegeln tidigare idag beslutade jag mig för att släppa fram den i rampljuset igen. Men vid avlägsnandet av skägget upptäckte jag att min rakhyvel var slö som Roffe Boston på en söndagsmorgon. Vissa skäggpartier ville inte försvinna fast jag gjorde allt i min makt. Blodet färgade mitt tvättställ rött och jag insåg att slaget var förlorat. Jag får helt enkelt gå och se ut som Martin Suorra efter några veckor på Robinsonön tills huden har läkt. Det känns lite tufft eftersom jag har en massa ärenden på stan. Istället får jag vanka fram och tillbaka innan jag ger mig på en ansiktsslakt till. Suck, jag ska nog sluta raka mig för alltid.
/Atlas

1 kommentar:

Andreas Elfwingson sa...

Du Atlas, prova en grov handduk nästa gång så ska det nog gå bättre ska du se...

/Producenten utan gränser